tisdag 10 juli 2012

Drömmen som tyvärr var sann


När vi för 4 månader sedan fick det tråkiga beskedet att vår hund Pepper hade fått den ny upptäckta sjukdomen  SLO trodde jag att detta måste vara något jag hade drömt. Det kunde väl inte vara sant!!
Men det var ingen dröm, det var sant!


Vår älskade Pepper! Varför??
Pepper som blev 6 år i april. Det var ungefär då som hans sjukdom bröt ut. Det började med att ena sporren en dag åkte loss vid hundbus och blodet sprutade. Han fick bandage och antibiotika för att det inte skulle bli infekterat. Samtidigt fick jag information om denna hemska sjukdom, som på en kort tid hade drabbat flera Rhodesian Ridgeback hundar. Sjukdomen som innebär att alla klo kapslarna lossar. Det är en sjukdom som finns i generna hos flera stora hundraser som bryter ut i meddelåldern.

                                
(Läs länkarna om "vår hund Pepper" : istallet-for-windy-kom-pepperpepper-bekantar-sig-med-sitt-nya-hem.pepper-ville-vara-narapade-lilla-sota-busiga-monstret, pepper-vaxer-och-har-sina-vanor och var-ar-den-lilla-valpen

Sjukdomen är relativt nyupptäckt och forskning pågår fortfarande. Den är en kronisk sjukdom och det går inte att säga händelseförloppets gång eftersom det ser olika ut från hund till hund. Nu går Pepper på mängder av medeciner och han har ont till och från. Även psykist drabbar det hunden varje gång en klo ramlar av. Även om han knappt märker att klon lossar. För nu kommer det inte längre blod när dem ramlar av. Men han blir nedstämd och vill inte gå på prommenader.


Det växer ut nya klor. Men dem är mycket skörare och är gråskrynkliga. Så småning om blir dem svarta, men det tar mycket lång tid. Nu har Pepper tappat alla klona. Jag blir också både deppig, sover oroligt och drömmer om hur sjukdomen kommer att utveckla sig. Det är inga roliga drömmar, snarare mardrömmar.
I fotoutmaningen som jag är med denna veckan är dagens tema "Dröm". Kanske även du är intresserad att delta. I så fall gå in på Ulrikas blogg  stickamera.

4 kommentarer:

  1. Ingen rolig dröm. Hoppas det finns något som gör hans lidande mindre.
    K

    SvaraRadera
  2. Men guuuu vad jobbigt, försöker förstå hur det känns för er, om det skulle hända min Akillez så skulle världen rämna!!! Hoppas det ordnar sig kram Gela

    SvaraRadera
  3. Oj, vad gräsligt! Har aldrig hört talas om den sjukdommen förut!

    SvaraRadera
  4. Vilken mardröm! jag har haft hund i halva mitt liv, men inte hört talas om den. Men jag har haft hundar som har haft smärtproblematik, så jag kan ana hur du har det. Jag hoppas att dom hittar ett botemedel för det, och att han har långa "bättre" perioder.

    SvaraRadera