1 december då får man öppna första luckan på kalendern eller så får man sitt första paket på sin paket kalendern. När jag var liten hade mina kompisar en paket kalender. Men jag fick aldrig någon fast jag alltid önskade mig. Så när jag fick mitt första barn gjorde jag en kalender i kartong först som höll en säsong. Därefter fick vi låna en broderad kalender som var en släktings till min förre detta. Så när vi separerade fick jag återigen skaffa en ny. När Ida också blev lagom stor för paket började jag sy denna broderade kalendern från ett mönster som jag lånade av min granne. Det tog ett år innan den blev färdig. Sen kom Christoffer och då började det svida i plånboken när man skulle investera alla små saker och dyrare blev det ju äldre dem blev.
Jag ville sluta men för barnen var det en tradition och när
dem äldsta var i tonåren blev det biobiljetter och godis. Det året Emelie (den
äldsta) blev 18 år bestämde vi att nu är hon vuxen vilket betyder att hon inte fick
fler paket. Två år efter ansåg Ida och Christoffer att det var för barnsligt med
paket kalender. Så i år har jag tagit med kalendern till förskolan jag jobbar på
som ett lån tills vi köper en annan. Vi har köpt mini russinpaket som alla barnen
skall få varsitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar