För att läsa detta inlägg bör du läsa inlägget: http://haggalen.blogspot.com/2012/02/fotografiskt-minnibland.html innan i samma etikett för att förstå. I förra inlägget berättade jag om mitt misslyckade försök att läsa in det tredje på gymnasieåret.
Oj måste göra en inflikning av mina tidigare inlägg
att året innan jag fick mitt första barn (år 90) fick jag efter fyra års arbete i
fabrik en arbetsskada i handleden. Det gav mig chans att läsa till Barnskötare
genom en snabb kurs på ett år. Det var arbetsförmedlingen och försäkringskassan som bidrog till utbildningen. Eftersom
jag var tvungen att sluta på fabriken pågrund av min skada. Men när min Dotter var 1,5 år och jag skulle börja arbeta var det svårt att få jobb i
barnomsorgen. För det var stora besparingar på vikarie i kommunen jag bodde i. Så tillsist blev jag
i alla fall barnskötare :) Men det gav bara ströjobb som timvikarie. När min andra dotter föddes 95 tyckte jag att det kändes fel att lämna bort mina barn för att sedan
ta hand om andras barn. När jag några år senare träffade min nuvarande man flyttade vi till den kommunen vi bor i dag, Kungsbacka. Vårt tredje barn föddes 98 det blev en son.
(Bilden är hämtad från Google bildsök:
http://www.google.se/search? rlz=1C1CHHD_svSE441SE442&q=förskolan&um=1&ie=UTF-8&hl=sv&tbm=isch&source=og&sa=N&tab=wi&ei=-18_T530FujR4QS0nL3_Bw)
När det var dags att börja arbeta igen efter föräldraledigheten
var det brist på utbildade pedagoger i förskolan. Jag fick då en tjänst som
resurs för ett barn i förskolan. I tre år arbetade jag som resurs på förskolan.
Men jag kände att jag ville arbeta med hela barngruppen inte bara ha ansvar
över ett barn. Då hade jag tur att få ett vikariat på en förskolläraretjänst
som inte var tillsatt. Eftersom det då var brist på utbildade förskollärare i
den kommunen som jag bodde i. Men barnskötartjänster existerade inte eftersom
politikerna då likson nu strävar att avveckla den yrkeskategorin.
(Bilden är hämtad från Google bildsök: http://www.google.se/imgres?q=abf+kungsbacka&um=1&hl=sv&sa=N&rlz=1C1CHHD_svSE441SE442&biw=1280&bih=685&tbm=isch&tbnid=3jrw39k4lEBinM:&imgrefu)
År 2003 fick jag genom mitt fackförbund erbjudande att
studera på ABF en dag i veckan. Det var en sammanfattande repetition från
tidigare skolår i olika ämnen. Där bland annat det största delen var på
Studioteknik. Vi var tio vuxna med god gemenskap i gruppen och lärarna hade
kunskap om mitt handikapp. Vilket gjorde att jag fick otroligt stöttning och hopp att jag kanske kunde fixa att läsa upp mina betyg. Jag funderade nu att börja studera på heltid.
Efter ett års läsning på Kursen på ABF sökte jag in på KomVux ”gruvkurs” Vilket innebar repetition av 7-9 i basämnena. Jag läste Svenska,
Matematik och engelska på heltid. När jag startade de första veckorna fick jag
se en lapp i vår matsal där det stod ”Har du svåra dyslexi problem kan du få
hjälp” Jag funderade om det var någon chans att jag kunde få det för jag ansåg
själv inte att jag hade så stora problem. Men jag beslöt mig för att pröva. För
att veta att jag hade tillräckligt stora problem för att få hjälp fick jag göra
ett test som höll på i två timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar