Drömmen som tyvärr var sann

När vi för 4 månader sedan fick det tråkiga beskedet att vår hund Pepper hade fått den ny upptäckta sjukdomen  SLO trodde jag att detta måste vara något jag hade drömt. Det kunde väl inte vara sant!!
Men det var ingen dröm, det var sant!

Vår älskade Pepper! Varför??
Pepper som blev 6 år i april. Det var ungefär då som hans sjukdom bröt ut. Det började med att ena sporren en dag åkte loss vid hundbus och blodet sprutade. Han fick bandage och antibiotika för att det inte skulle bli infekterat. Samtidigt fick jag information om denna hemska sjukdom, som på en kort tid hade drabbat flera Rhodesian Ridgeback hundar. Sjukdomen som innebär att alla klo kapslarna lossar. Det är en sjukdom som finns i generna hos flera stora hundraser som bryter ut i meddelåldern.

                                
(Läs länkarna om "vår hund Pepper" : istallet-for-windy-kom-pepper, pepper-bekantar-sig-med-sitt-nya-hem., pepper-ville-vara-narapa, de-lilla-sota-busiga-monstret, pepper-vaxer-och-har-sina-vanor och var-ar-den-lilla-valpen

Sjukdomen är relativt nyupptäckt och forskning pågår fortfarande. Den är en kronisk sjukdom och det går inte att säga händelseförloppets gång eftersom det ser olika ut från hund till hund. Nu går Pepper på mängder av medeciner och han har ont till och från. Även psykist drabbar det hunden varje gång en klo ramlar av. Även om han knappt märker att klon lossar. För nu kommer det inte längre blod när dem ramlar av. Men han blir nedstämd och vill inte gå på prommenader.

Det växer ut nya klor. Men dem är mycket skörare och är gråskrynkliga. Så småning om blir dem svarta, men det tar mycket lång tid. Nu har Pepper tappat alla klona. Jag blir också både deppig, sover oroligt och drömmer om hur sjukdomen kommer att utveckla sig. Det är inga roliga drömmar, snarare mardrömmar.