tisdag 10 oktober 2017

Istället för Windy kom Pepper.

Till minne av vår saknade älskling som lämnade oss i stor sorg och saknad för 1 år sedan. Detta är första delen på en följetong om dem åren vi fick ihop.

Det var 2006 som vi Köpte vår hund Pepper som blir sex år den 1 april. När vi hade bestämt oss för att köpa en hund började vi söka fakta och egenskaper om olika hundraser på Internet. Jag har själv erfarenhet av schäferhundar som jag har haft tillsammans med min förre detta sambo. Valet av hundras berodde främst på en mer allergi vänlig hund eftersom mellan dottern hade börjat utveckla pälsallergi. Men vi var i alla fall överens om att vi ville ha en stor hund. Efter mycket sökande och läsande fastnade vi för hundrasen Rhodesia Ridgeback. Förutom att hundrasen räknades som en "mer allergivänlig hund" för att den inte har päls utan istället har hår på kroppen. Så fastnade vi för hundrasens egenskaper som barnvänlig, lugn, har tålamod och blir inte upprörd av bagateller, är nyfiken, är värdig, har självtillit, har humor och kan vara en retsticka och är envis. Hundrasen har många personligheter som får en känsla av mänsklighet. Den visar tydligt när den är sur, ledsen eller överlycklig. När vi hade bestämt ras började vi söka efter kennel som hade valpar på gång som var färdiga för leverans i början på sommaren. För då fanns det möjlighet att vara hemma en längre period för oss. Så vi ringde runt och vi fastnade för Emoyeni´s kennel i Ödsmål.


Vi ringde upp ägarna Susan och Peter Falk och vi blev inbjudna på ett samtal och ett möte med deras hundar. Vi fick träffa Peppers mamma Peppa. Jag minns mötet som det var i går och jag minns mamma Peppa. Hon var väldigt intresserad vad vi fick till fikat (rasen är oerhört intresserad av mat). Och rasen är inte speciellt intresserade av att bli klappade av främlingar. Efter att hon nosat igenom oss och inte fick smaka på bullen gick hon och satte sig framför TV och tittade på tecknat tror jag det var. jag minns att hon satt i soffan som en människa och tittade på TV jag var helt fascinerad över en hund som tittade på TV. Nu när Pepper har blivit vuxen märker jag att han är lik sin mamma. För han är mest intresserad vad nya besökare hos oss äter och han sitter ofta i soffan och tittar på TV och han har sin favorit program. Men han har sin personliga favorit sitt ställning se foto nedan.


Vi beställde en tik och namnet skulle bli Windy. Men det blev ingen Windy, för valpkullen blev mindre en beräknat och det gjorde att vi blev bortkopplade från listan av valp köpare. Men så kom turen för oss att en av valpköparna ångrade sig av andra personliga själ. Och det blev en hann hund som blev kvar. Nu fick vi tänka om med namnet och det var inte så lätt när vi hade ställt in oss på Windy. Min man skojade och retades att vår hund skulle hetta Torbjörn. Vilket vi andra inte gillade.


Jag kommer inte exakt ihåg hur gamla Peppas valpar var när vi fick komma och hälsa på första gången. Men här ligger hela kullen hos sin mamma och diar. När vi var där första gången hade valparna fått ett halsband med olika färger. Och vi fick inte veta vilken färg på halsbandet som skulle bli vår valp. Men vi fick hålla och hälsa på några olika valpar. 


Det var svårt att se skillnad på de olika valparna som var identiskt lika till utseendet. Jag tyckte att valparna både var söta och såg ut som små grisar med det lite intryckta ansiktet. Men allt eftersom valparna växte blev dem sötare i ansiktet. När vi kom hem fick vi reda på att vi fick köpa valpen med de ljus lila halsbandet. Det var den valpen som jag höll som klättrade upp på mig för att titta mig i ögonen. Jag blev kär efter den händelsen!


 Detta var vår nya familjemedlem, valpen som granskade sin nya matte om hon var godkänd.














Inga kommentarer:

Skicka en kommentar