2018 börjar gå mot sitt slut. Det är dagen innan nyårsafton. Det har varit svårt att hinna med att uppdatera denna personliga blogg. Jag måste även erkänna att det även har varit svårt att hinna med företagsbloggen under hösten och vintern. Jag tror det främst beror på mitt aktiva deltagande på social medier. Främst på LinkedIn och Istagram. Målet 2019 är att bli lika aktiv på Facebook. Det känns som jag inte riktigt hinner med. Eftersom jag även jobbar som anställd i förskolan några dagar i veckan så behövs det återhämtning av energi och kraft för hälsan.
Jag är mycket lyhörd över min kropps signaler, vad den orkar och inte och när det är läge att pausa. Förra året drabbades jag av plötslig feber när jag "glömde" att pausa. I år har jag blivit starkare psykiskt har mer ork och kraft. Får inte feber lika mycket. Istället har jag fått en inbyggd "pausknapp". Så känns det, Det är som kroppen skriker inifrån "Paus" "tryck" och då gör jag det. Pausen är oftast inte så långa stunder. Allt från 15 min till 2 timmar. Efteråt känner jag mig lagad och hel. När det är paus blir det meditation.
Nu när jag äntligen kom i gång att blogga mer personlig känns det helt magiskt. När jag som dyslektiker sätter mig och skriver rakt från hjärtat utan krav på att det måste vara utformat på ett speciellt sätt då rätt ordval är viktigt går skrivandet som en dans. Jag behöver inte tänka så mycket utan orden bara ramlar ner på pappret. Då tänker jag jag borde börja blogga mera igen.
Detta får bli årets sista inlägg på SusanneBlogg.
Ha en fantastiskt härlig Nyår och tänk på alla djuren.
Kram Susanne Johansson/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar